Att be

Jag har tänkt på det här med att be lite, det har kommit upp både en och två gånger när jag träffat vänner. Det som konstaterades var att troende ofta verkar så trygga i att vara just troende och att de kan hämta styrka ur tron. Så det här med att be alltså. Jag tänker mig att man ofta (som ett exempel) ber om styrkan att klara av något jobbigt som händer just nu eller som kommer att hända. Om man upprepar bönen för sig själv varje kväll (kanske oftare) så kanske det fungerar som en positiv affirmation?

En positiv affirmation är ett påstående om en själv eller ens omgivning som man använder för att programera om hur man tänker/känner/handlar (http://www.halsosidorna.se/Affirmationer.htm). För att man ska uppnå det man vill måste man tänka sina affirmationer med inlevelse. Jag tycker att det kan finnas en likhet med att be i detta, för man ber väl också med inlevelse?

På min yogaskola, där jag nu går min sjätte kurs, jobbar vi bl.a. med djupavslappnings yoga (yoga nidra). Strax efter att man gått ner i djupavslappning och strax innan det är dags att vakna ur den så ska man tre gånger, med inlevelse, tänka på sin "sankalpa", vilket betyder föresats. T.ex. "jag ska upptäcka min inre styrka" eller "jag ska acceptera mig själv mer och mer för varje dag". Detta blir ju som en positiv affirmation och har också en viss likhet med bönen. Eller? En tjej som gick samma kurs som mig i vintras slutade röka med hjälp av sin sankalpa.

Alltså tänker jag mig att det här med att be inte är så dumt ändå, i alla fall inte om vissa saker, eftersom det borde kunna funka som en positiv affirmation.

Här är en plats där jag gärna skulle be/meditera (på riktigt eller i tanken)
Koh Lanta, Thailand, 2009